Jag sitter här och våndas, har gjort det nu en stund. Anledning? Jag ska ringa ett samtal. Jag är en sån mes! Hur svårt kan det vara? Jag trodde faktiskt det hade blivit bättre med telefonskräcken men icke. Inte är det något särskilt läskigt samtal heller. Jag ska ringa vaktis och boka tid för förbesiktning av lägenheten.
Blev löjligt glad när jag igår kväll upptäckte att KBAB hade ett mailformulär där man kunde fylla i sitt ärende utan att behöva ringa. Men så i morse ringde de jäklarna upp! 
Jag sov så jag lät det ringa ut men det innebär ju att jag nu måste ringa tillbaka ÄNDÅ. Crap.
Hela min kropp är uppfylld av kamp/flykt men så tog jag mod till mig nyss. En växelröst meddelade att vaktmästarna var på lunch. Crap igen.
